Puschkinia libanotica är en liten lökväxt med en stor historia. Den växer vilt i Kaukasus bergiga regioner, från Libanon till Iran och vidare – områden med stränga vintrar och korta, intensiva vårar. Denna bakgrund återspeglas i dess karaktär: kompakt, tålig och blommande precis vid rätt tidpunkt. De ljusblå blommorna, med sina fina mörka ränder, ser ömtåliga ut, men växten i sig är allt annat än ömtålig.
Ett namn att lägga på minnet
Puschkinia är uppkallad efter den ryske botanisten Apollos Mussin-Pushkin, som samlade växter i Kaukasus i början av 1800-talet. Libanotica syftar på Libanon, där växten också växer vilt. Det är en växt med rötter – både bokstavligt och bildligt talat. I trädgården beter den sig som en trogen naturväxt: plantera den en gång, så sköter den sig själv. Den förökar sig via frön och löklingar och bildar långsamt täta, färgglada klumpar.
Tidigt blommande och bi-vänlig
Puschkinia blommar tidigt på våren, samtidigt som Scilla och Chionodoxa – och passar utmärkt ihop med dem. Den är en värdefull nektarkälla för bin tidigt på säsongen. Plantera lökarna på hösten på ett djup av cirka 8 cm, i väldränerad, helst något näringsrik jord. I full sol eller halvskugga, bland gräset eller vid foten av ett träd – den är inte kräsen. Ekologiskt odlad, certifierad NL-BIO-01.